Skriv ut siden

Skönhetens uppgång och semiotikens död?

Kritikk Av Marit Aronsson (16.04.2011 13:07 | Sist endret: 15.11.2011 05:39)

När jag cyklar till Karen Nikgols utställning The Rise of Beauty and the Death of Semiotics har jag höga förväntningar. Pompösare utställningsnamn får man ju leta efter. Skönhetens uppgång och semiotikens död.

Det är svårt att finna fram till Trondheim Prosjektrom, och när jag väl är där så är första intrycket att det är ett ganska privat ställe. Mycket riktigt är det bildkonstnären May Lise Hoels egen ateljé, som hon med jämna mellanrum upplåter en del av till andra konstnärer att visa sina verk i. Det är alltså inget renodlat galleri, utan som namnet antyder just ett projektrum.

Karen Nikgol visar blyertsteckning200988_10150211790336810_518891809_8465685_3966998_oar på papper i ett vitt rum och en skulpturinstallation i ett angränsande svartmålat rum. Teckningarna är rått uppsatta med nålar, endel är skevt klippta och de flesta sitter på olika höjd. Här möts man av bl. a. ansikten, ögon, kroppar, läppar, knivar, halsband och läppstift, och så en hårig shemale med hängbröst och penis som vinkar till publiken medan rosorna kastas. Teckningarna utger sig för att vara omsorgsfullt gjorda och sköra i sin detaljrikedom och sina fina linjer, men samtidigt är de slarvigt monterade. Jag undrar varför. Jag undrar också varför det är en trend bland unga tecknare att så självklart placera sig själv i en slags surrealistisk och bisarr tradition. Nikgols teckningar är både surrealistiska och bisarra, på ett spretigt och flyktigt sätt som kräver något som jordar dem. Inte nödvändigtvis avkodar dem, men som ger något mer substantiellt till dem. Men det finns inte mer information om konstnären och verken än en artikel från Adresseavisen och en verkslista med fel siffror. Bilderna är ju fulla av tecken - semiotik, så är utelämnandet av utfyllande information, t. ex. ett artists' statement, just en poängtering av semiotikens död? Att vi ska se bilderna bara för vad de är?

Installationen i det svartmålade rummet består av tre på golvet symmetriskt placerade svarta former; en pyramid, ett klot och en kub. Framför var och en av dem ett brinnande stearinljus, och ett vitt A-4 ark med en grå suddig form på väggen över dem. I rummet står även en trädgårdssoffa med fårskinn, ett metallskåp med halvöppen dörr, i väggen är en lucka sågad, vilken man inte riktigt kan stänga, så ljuset sipprar in. Över andra väggen går ett rör lodrätt ner från mitten. Det passar ju in med en avlång form till pyramiden, kuben och klotet, tänker jag. Men så site specific är nog inte verket. Vad hör till installationen och vad hör inte dit?

Väggarna i hela rummet är så dåligt slipade och målade så förra utställarens verk står som relief över hela väggarna. Att jobba med en så minimalistisk installation i ett rum där det är så många störningsmoment är lönlöst. Trots att det är ett projektrum. Allt läses in i en installation.

Bilden Lunar Reflections For Arthur Alstad dedikeras Artur Alstad, en konstnär som många menar är en oslipad diamant i trøndersk konst. Det som visas här är mer oslipat kattguld.

 

Karen Nikgol
The Rise of Beauty and the Death of Semiotics

Trondheim Prosjektrom
9 - 24 april 2011

(Foto: Dag Nystuen)



Related news

3 Comments

jeremias: on 19.04.2011 17:38

Jeg var på utstillingen her på åpningen, og er ikke enig med anmelderen. rommet burde få mye mere kritikk enn selve kunstneren, eller hva? så ut som ut Karen hadde gjort nok for å vise arbeidene sine, synd at lokalet er så grusomt dårlig. tegningene hans er jo råe!
hvorfor skal ikke kunstnere i samtiden legge seg i en surrealistisk tradisjon, han er modig som tar et utgangspunkt som ikke er trendy eller som alle andre udugelige ready made kunstnere. og... når jeg så showet tenkte jeg: jøss, ambisiøs tittel... de vil sikkert slakte ham bare for det.... og: jeg hadde rett! virker ikke som om noen liker ambisjoner lengre i samtiden, virker som om alle vil at vi skal være dumme og se ut som bondeknøl. befriende utstilling sånnt sett. men... denne venuen må legges ned slik at utstillere ikke får ryktet sitt ødelagt sånn her. eller forbedres. skam til de forrige kunstnerne som stilte ut før K, som ikke hadde ryddet opp maling klumpene fra veggen innerst. makan til latskap! wow så kul du er Mærit eller hva du heter som hetser kunst som retter seg mot det intelligente. les artikkelen om Karen! hvorfor skal han være nødt til å forklare alt til seeren? hva slags tafatt kritiker er det som mener sånt? og... hun tok heller ikke ironien med klipte og ødelagte tegninger, hengt opp skjevt i kontrast mot tittelen. Artscene Trondheim er bra det, men denne Mærit.... ja hun burde kanskje lese mere kunst....

Sissel M Bergh: on 26.04.2011 22:11

Hei Jeremias,
Det hadde vært fint om du ikke skriver inn anonymt. Det er greit å være uenig med anmelder, men personangrep bør du holde deg for god for. Fint om du kan argumentere for dine synspunkt uten å ty til det.
Med vennlig hilsen

Per Kristian Nygård: on 25.05.2011 15:10

Hei “Jeremias” og takk for din tilbakemelding.
Jeg vil bare kort understreke at en kunstkritikk er en subjektiv vurdering og jeg må presisere at ASTs redaksjon aldri legger føringer på om skribent skal skrive en kritikk med positivt eller negativt utfall i forhold til utstillingen. Vi bestiller kritikker av utstillinger og de skribentene vi jobber med er godt kvalifiserte. Märit Aronsson har i tillegg til sin kunstutdannelse også bakgrunn fra kreativ skriving fra universitet i Uppsala og er en godt kvalifisert kunstskribent.

Vår tekstredaktør jobber tett med våre skribenter og språkvasker de tekster de sender oss og jeg kan ikke se at din kritikk av kritikken av Karen Nikgols utstilling er berettiget. Videre vil alltid de tekster vi publiser leses av minst to av redaksjons medlemmer som en kvalitetssikring og kontrolleres for eventuelle faktafeil.

Vi oppfordrer til å kommentere under fult navn hvis man har direkte synspunkter på innholdet i tekstene.

Vi vil også beklage ovenfor Märit Aronsson at dette svaret kommer så sent.


Per Kristian Nygård
Redaksjonsleder
ArtSceneTrondheim

Add a comment:

*Required fields




Subscribe to comments RSS Feed